Varför?
Paris 1998. Jag förälskade mig så i staden när jag var där då. Endast 14 pr gammal på skolresa. En vecka med min klass. En stad som andas romantik, glädje, vänskap och värme.
Idag vaknade jag av notiser överallt om terrorattack i Paris. Min första instinkt var "jag orkar inte. Jag orkar inte läsa om fler idioter och mer tragik". Det fick gå ett par timmar, sedan läste jag och såg på nyheterna. Känslan inom mig är rädsla, ilska och uppgivenhet. Jag frågade mig själv vart man ska känna sig trygg. Vart ska mina barn känna sig trygga?! Det har hänt så mycket tragiskt senaste tiden, och jag vill inget hellre än att skydda barnen från allt. De stora snappar upp från radio, tv och tidningar och det kommer mycket frågor. De flesta kan jag svara på så att de förstår men ändå är något skyddade men när Alfons frågade förut varför människor gjort såhär, då kunde jag inte svara. Jag har inget svar på varför. Jag kan inte förstå.
Varför gör människor såhär? Varför får flera hundra människor sätta livet till? Vad är orsaken till att de hatar världen så mycket att de måste skada oskyldiga människor!?
Jag har så mycket frågor. Jag kommer aldrig få svar på de. Men, vart ska jag och mina barn, min familj, känna oss trygga? Vågar vi åka till stora städer? Ska jag inte kunna ta med min familj på semester längre med rädsla för vad som kan hända?
Snälla. Kan vi inte bara försöka acceptera att vi är olika? Kan vi inte acceptera att vi tycker olika? Våld och hat löser inget, det skapar bara ännu mer hat. Världen känns mörk och jag vill inte leva i en mörk värld längre!
