Not much to tell
Nej det finns inte sådär mycket att berätta om. Livet rullar på i sakta mak och jag har det som jag har det. Vissa dagar accepterar jag att jag har konstant ont och andra, som idag, blir jag förbannad och tycker att livet är orättvist. Jag vet att jag får något för det i slutändan men detta något är fortfarande för långt borta för att jag ska kunna se målet. Jag är i alla fall halvtidssjukskriven i 6 veckor till, tills jag går hem på ledigt och det är en lättnad.
Just nu längtar jag enormt efter sommaren. Jag längtar till sommarstugan och dess lugna dagar. Det känns som om det kan bli mycket tid i sommarstugan i år.
