Känslorna all over the place
Idag är den stora hormon och gråtdagen. Det är verkligen som om någon har vridit på en kran för jag kan inte sluta. Det rör sig så mycket i huvudet och känslor i hela kroppen. Jag är verkligen inte ledsen utan allt är bara så överväldigande just nu.
Jag har längtat så enormt länge efter ett tredje barn och nu när han äntligen är här så är allt så ofattbart. Jag vill aldrig släppa honom och beter mig riktigt egoistiskt som aldrig lägger ifrån mig honom. Utanför är det helt underbart väder och jag skulle kunnat lägga Lowe i vagnen och sitta uta men nej. Eller så skulle jag kunna passa på och sova medan han sover eftersom vi sov nästan inget i natt. Men nä, jag sitter här uppkrupen i fåtöljen och bara tittar på denna lilla, fina människa. Och gråter.
Jag älskar honom redan så ofantligt mycket!
